Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och öfriga naturvetenskapliga studierna, som länge
hade sin medelpunkt i Bagdad, men också blomstrade
i flere andra städer, tillochmed djupt inne i
Centralasien. I matematiken voro araberna till en
början lärjungar af de gamle grekerna, så nämligen att
det var de till arabiskan öfversatta geometriska
verken af Euklides, som först väckte deras intresse åt
detta håll. Och knappt var detta intresse väckt,
förrän man hörde sig för, om icke den urgamla
kulturen i Indien hade något att bjuda vetgirigheten i
samma riktning. Det hade den i själfva verket.
Araberna hämtade från inderna det decimala
siffersyste-met, de indiska siffertecknen och aritmetiken, och
det förvärf, som de .därmed bragte den
vetenskapliga utvecklingen, kan svårligen uppskattas för högt.
En särskild gren af matematiken, algebran nämligen,
har araberna att tacka, om icke för sin uppkomst,
så dock för sin utbildning. Araberna voro de förste,
som använde algebran till lösning af geometriska
problem. Redan i början af det nionde
århundradet var i de muhammedanska länderna algebran så
allmänt studerad, att den blifvit till ett skolämne
och att jämte de större, teoretiskt anlagda och för
de lärda studierna afsedda algebraiska läroböckerna
äfven smärre sådana, som behandlade de för det
dagliga lifvet behöfligaste exemplen, voro i omlopp,
detta medan i Europa de matematiska kunskaper,
som den grekisk-romerska kulturen förvärfvat, voro
nästan alldeles förgätna, och ingen människa hade
ens en aning om tillvaron af någonting, som
kallades algebra. Och denna okunnighet räckte länge,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
