Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfvervinnas. Den förbjöd anatomiska undersökningar,
och de arabiske läkarne måste fördenskull nästan
uteslutande stödja sig på de från grekiskan öfversatta
skrifterna af Galenus, hvars system var allhärskande
djupt in i medeltiden både bland araber och de
euro-peer, som under impuls från araberna gjorde
grundligare medicinska studier. Särskildt utbildade araberna
apotekarekunskapen, farmacien. Till de af grekerna
uppfunna probata medeln lade de en hel mängd
andra, och än i dag bevarar den europeiska
farmacien namn af arabisk härkomst på medel, som
förekomma i farmakopéen. Medicinska encyklopedier af
väldigt omfång författades af arabiska läkare. En af
deras förnämste medicinske skriftställare var Rhazes,
hvilken lefde som praktiserande läkare i Bagdad.
Fackmän försäkra, att en skrift, som han författat
om kopporna, är än i dag en af de bästa i sitt ämne.
Rhazes’ skrifter blefvo ända in i det sextonde
århundradet förelästa och kommenterade vid de europeiska
universiteten. På kirurgiens område var araben
Albu-caris den största auktoriteten under hela medeltiden.
Den allra förnämste representanten för den arabiska
läkevetenskapen är emellertid den store Avicenna,
hvars system var under 600 år det förhärskande
äfven i Europa.
På mineralogiens, botanikens och zoologiens
områden voro araberna flitige iakttagare och samlare
och förde dessa vetenskaper betydligt längre än
grekerna före dem; men till en systematisk behandling
af dessa kunskapsgrenar kommo de likväl icke. Om
bergens uppkomst innehåller en arabisk afhandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
