Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
barisk tidsålders drag med yttersta skärpa
framträder.
Men en plötslig förändring synes inträda, sedan
det frankiska storväldets tyglar samlat sig i den mans
hand, som redan i de älsta dokumenter betecknas
med titeln Magnus rex, den store konungen. Karl,
son af den Pippin, som hade satt den merovingiska
konungaättens krona på sitt hufvud, syntes från
början ingalunda lofva att varda en kulturfrämjare.
Hans uppfostran var missvårdad eller, rättare, var
icke en bättre än den som kom det stora flertalet
af hans samtida till del; han hade icke ens fått lära
sig skrifva, och tidsomständigbeterna, som invecklade
honom i en följd af blodiga fejder, syntes icke ägnade
att rikta hans håg på den sjunkna kulturens
upphjälpande. Därtill fordrades ju i främsta rummet,
att man hade ett begrepp om att det funnits och
fanns en högre kultur än den, hvari man själf lefde;
och om blicken öppnats härför, att det existerade
hjälpmedel, som kunde tillgripas för det intellektuella
lifvets förnyande. Den stora mängden af franker
hade alldeles icke medvetande om att de lefde i ett
tillstånd af barbari, emedan de voro fullkomligt
okunnige om tillvaron eller möjligheten af en
civilisa-tionsgrad högre än den, på hvilken de befunno sig.
För dem, som hade tillfälle att se sig omkring
utanför sitt lands gränser och begåfning nog för att
anställa jämförelser, saknades emellertid icke
tillfällen att få denna okunnighet skingrad. På andra
sidan Pyreneerna hade den arabiska kulturen börjat
utveckla sin rika blomkrona; det byzantinska riket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
