Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samhällets kulturintressen och inverka i kristligt
sinne på den världsliga maktutöfningen och
lagstiftningen. Men en kejsare, för att vara det i ordets
hela mening, måste vara hela den västerländska
monarkiens herre, och huru skulle han kunna
för-blifva detla, om den germaniska åsikten om söners
arfsrätt till hvar sin lott i arfvet t>ibehölle sin kraft
och gjorde sig gällande, när en kejsare dött och
efterlämnat två eller flere söner, som hade rättmätiga
anspråk på att få enhvar sin del af monarkien?
Kejsareidéen och den germaniska arfsrättsprincipen
måste nödvändigt komma i delo med hvarandra.
Det nionde århundradet är i själfva verket uppfylldt
af konflikter, som uppstodo emellan dem.
Det fanns sedan århundraden tillbaka en tredje
äkta germanisk idé, hvars tillvaro syntes möjliggöra,
att kejsaridéen och den germaniska arfsrättsprincipen
kunde bestå bredvid hvarandra. Redan under den
merovingiska konungaättens dagar hade frankiska
monarkien blifvit flere gånger delad i smärre riken
på grund af den germaniska arfsrätten, och likväl
hade man härunder icke ett ögonblick föreställt sig,
att det stora frankiska väldet därmed sönderfallit i
flere, ty samtliga dessa smärre riken voro dock under
frankiske härskares spira, desse härskare voro
medlemmar af samma familj, och — hvad som var
det viktiga och det afgörande — deras krigshärar
utgjorde och betraktade sig själfva som utgörande
härkårer, tillhörande ett enda stort helt, den
frankiska rikshären, det frankiska härbannet, det
frankiska vapenbrödralaget eller med ett annat äkta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
