Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller prototyper i Gud. Dessa prototyper ansågos
hafva sin motsvarighet i den begreppsvärld, som hör
hemma i människoanden, och de abstrakta eller
allmänna mänskliga begreppen betraktades som uttryck
i människoanden af de allmänna idéerna i Gud.
Emedan nu dessa idéer gällde som skapande väsen,
ur hvilka de konkreta varelserna, t. ex. de enskilda
människorna hafva sitt ursprung, så borde också de
abstrakta eller allmänna begreppen, såsom begreppen
klass, släkte, stat, folk, kyrka hafva en tillvaro före
och öfver de enskilda konkreta tingen. De som
hyllade denna åsikt kallades i medeltiden realister,
emedan de ansågo de allmänna begreppen innehafva
realitet, verklighet, och en högre verklighet än tingen.
Mot realisterna, som vår tid skulle kalla idealister,
uppträdde de s. k. nominalisterna, för hvilka de
allmänna begreppen endast vore namn. Jag får längre
fram tillfälle att redogöra för denna genom hela
medeltiden gående strid mellan realismen och
nomi-nalismen. Erigena var själf, såsom vi sett, realist.
Men medeltidens realister hafva dock föga mer än
detta gemensamt med honom.
Däremot kan han med skäl kallas de
medeltida mystikernas fader, särskildt den andlige fadern
till Hugo af St Victor, som var en af
medeltidens ädlaste och andligt skönaste personligheter.
Mystikens väsen består i allmänhet däri, att hvad
den vanliga skolastiken trodde sig kunna vinna
genom definitioner, formel logik och dialektik, det vill
mystiken närma sig och fatta omedelbart genom
åskådning, känsla och fantasi. Mystikerna insågo, att
Kulturhistoriska, föreläsningar. V. 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
