Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
människornas andliga behof icke kunde
tillfredsställas af skolastiken med dess ensidiga kalla och
formella förståndsreflexion öfver kyrkliga dogmer, med
dess distinktioner, terminologier och formler; att
religionens väsen ligger djupare och består i
människans hängifvenhet åt sitt högsta ideal, det gudomliga.
Men därmed är icke sagdt, att mystiken föraktade
eller underskattade tankens lagbundna mödosamma
sträfvande till sanning. Hugo af St Victor anser
skolastik och mystik, ett sådant tankearbete, som
le-des af logiken och metodiken, och ett sådant
tankearbete, som hämtar ingifvelser ur känslan, fantasien
och den fromma hängifvenheten — han anser båda
nödvändiga för sanningens ernående och båda
väl-förenliga med hvarandra. Hugo af St Victor delar
fördenskull de troende i tre klasser: några tro i
enkel from hängifvenhet, utan att-tänka öfver hvarför
något bör tros och annat icke tros; andra äro
medvetna om sin tros förnuftsgrunder; slutligen komma
de, hvilka genom renhet i åskådningen få smaka
hvad de tro och därmed erhålla full visshet. Ur den
oreflekterade fromheten kan människan höja sig och
stärka sig med förnuftsgrunder, och ur sferen af
förnuftsgrunder kan hon vidare höja sig till en sfer,
där det rena hjärtat genom osynliga tecken och
förtroligt hänvändande till Gud begåfvas med en
visshet, som lycksaliggör henne redan i detta lifvet. Det
är en mystik af detta slag, en tankemättad och som
inser förnuftsgrundernas behöflighet, vi möta redan
i det nionde århundradet hos Erigena.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
