Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
herrarne använde sin myndighet mot upproriska
biskopar såväl som mot upproriske lekmän. Detta
framkallade från kyrklig sida bemödanden att göra
de kyrkliga myndigheterna och de kyrkliga
egen-domarne juridiskt oberoende af statsmakten. Ett
sådant anspråk var ännu någonting oerhördt, och det
skulle, om det uppträdt med öppet erkännande af
sin nyhet och brist på gammal häfd, haft föga utsikt
att göra sig hördt. Man tillgrep då den utvägen att
tillverka åt anspråket en laga häfd, som det aldrig
ägt. Det fanns redan den tiden en samling förord
ningar rörande kyrkliga rättsfrågor. Samlingen var
gjord i början af åttahundratalet af en longobardisk
munk, Ansegisus, abbot i Fontanella, en liten stad
vid Po. Ansegisus hade i fyra böcker sammanfört
de kyrkliga förordningar, som utgifvits af Karlman,
Pipin och Karl den store. Men denna samling var
oduglig för det afsedda ändamålet. I stället för att
vittna om kyrkans rättighet till oberoende af
statsmyndigheterna, vittnade den om raka motsatsen: om
den rättighet desse furstar utan motsägelse utöfvat
att lagstifta i kyrkligt-juridiska angelägenheter, samt
att vaka öfver det högre och lägre prästerskapets
sedliga uppförande. En kanoniker i Mainz, känd
under namnet Benedictus Levita, fick af sin förman
ärkebiskopen Otgar i Mainz ett uppdrag, som enligt
dess ordalydelse skulle bestå uti att fullständiggöra
den ofullständiga samling förordningar Ansegisus
till-vägabragt. Detta fullgjorde Benedictus Levita så, att
det kom att se ut som om kyrkan från de älsta
tider innehaft en ställning, som gjorde henne äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
