Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emellertid uppkommo redan i tredje århundradet
bilder af Kristus och apostlarne, dels skulpturer, dels
målningar. Anmärkningsvärdt är, hvad
kyrkohisto-rikern Eusebius i fjärde århundradet framhåller, att
de förste, som läto göra sig bildstoder och målningar,
som skulle föreställa Kristus eller någon af
apostlarne, voro hedningar, som på detta sätt ville hedra
dem i deras egenskap af människovänner och lärare.
Så hade den hedniske kejsar Alexander Severus
uppställt en Kristusbild i den samling han hade af
utmärkta personligheter. Inom de gnostiska sekterna
började också ganska tidigt bilder att begagnas. Mot
konsten som sådan kunde de kristne ej heller
uppträda. De till kristendomen öfvergångne grekerna
och romarne tillhörde ju en kulturperiod, då
konsten tryckt sin prägel på allt, som omgaf dem i
hvar-dagslifvet. De hade från barndomen i hemmen sett
sig omgifna af föremål, som mejseln, penseln eller
metallarbetarekonsten smyckat med bilder, och det
låg dem fjärran att föreställa sig, att kristendomen
skulle vara oförenlig härmed och fordra en återgång
till lefnadsförhållanden, från hvilka skulptur och
målning vore fullständigt uteslutna. För de kristne
gällde det blott att ersätta de vanligen ur den
hedniska mytologien hämtade bildmotiven med andra,
som icke sårade deras religiösa och sedliga känsla.
Så nyttjade de gärna bägare, på hvilka man såg
bilden af den gode herden, bärande på sina skuldror
det borttappade och återfunna lammet. Och medan
hedningarne nyttjade sigillringar, graverade med
någon gudabild, nyttjade de kristne sigillringar, grave-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
