Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af Plato, några tal af Demosthenes, några biografier
af Plutarkus o. s. v. för att odla smaken och stilen,
med afseende särskildt fästadt på den kyrkliga
vältaligheten och kyrkligt skriftställarskap.
Caesar Bardas var nu af den åsikt, att ett
universitet af detta slag, ehuru väl behöfligt för kyrkan
och nyttigt för henne, icke var ägnadt att främja ett
själfständigt tankelif och ett verkligt vetenskapligt
framåtskridande. Bardas inrättade ett nytt,
storar-tadt planlagdt universitet, som skulle vara en fri, af
kyrkan oberoende lärdomsanstalt, öfverlämnade åt
detsamma det praktfulla palatset Magnaura och
anslog åt detsamma rikliga inkomster. Till professorer
vid detta universitet kallades de bäste lärare, som
stodo att få i filosofi, geometri, astronomi, filologi
och jurisprudens, och i spetsen för universitetet
ställdes som rektor en af den tidens förnämste lärde,
den som arkitekt, matematiker och astronom firade
Leo, som hade inrättat en eldtelegraf från ciliciska
gränsen till Konstantinopel. Leo hade förut varit
ärkebiskop i Thessalonika, men blifvit afsatt från
ämbetet, emedan han var bildfiende. Han hade n1i
som chef för det nya universitetet erhållit en plats,
där han med sina kunskaper kunde gagna. Den
filosofi, som lärdes vid det nya universitetet, omfattade
äfven naturvetenskaperna och deras tillämpning på
mekaniken.
Med Caesar Bardas och Fotius syntes en ny ande
lifva den stela byzantinska statskroppen. Det ligger
något modernt, något af renässansens karakter öfver
den tidpunkt i Byzans’ historia, som de tillhörde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
