Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terna, hvilka genom olika grupperingar angåfvo
alfabetets olika bokstäfver.
Caesar Bardas’ nit för undervisningen inskränkte
sig icke till intresset för den rent vetenskapliga
bildningen. Under bildstriden hade
undervisningsväsendet i hela riket förfallit. Bardas återställde det på
ny grundval och inrättade en mängd nya skolor i
provinsstäderna.
Tyvärr var denne som statsman och
kulturfräm-jare så märkliga personlighet långt ifrån oförvitlig i
sitt enskilda lif eller i sitt förhållande till sin
systerson, den unge kejsar Mikael. Han påminner starkt,
denne Bardas, om åtskilliga af den italienska
renässansens personligheter, som med lifligt nit för
vetenskaper och konster förenade moraliskt hänsynslösa
handlingar och tygellösa lidelser. Medan Bardas
förvärfvade sig ett bestående namn äfven som
lagstiftare, i det att han i förening med flere rättslärde
förberedde det stora lagverk, som utkom år 870 och
för sin tid blef hvad kejsar Justitianus’
»Institutio-nes» hade varit för sin, förebrå honom den senare
tidens byzantinske historieskrifvare, att han icke
kände någon lag för sitt eget privata lif, och att
han som enskild personlighet var en dålig föresyn
för sin lärjunge och skyddsling, den unge kejsar
Mikael. Denne, för öfrigt en ganska begåfvad, rask
och företagsam yngling, påminde i många stycken
om kejsar Ñero i dennes yngre år. Han
kännetecknades af samma lättsinne och samma lust att
uppträda offentligt inför allmänheten å cirken, för att
visa sin skicklighet i körning och andra idrotter.
Kulturhistoriska föreläsningar. V. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
