Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skapet såg i inordet på Caesar Bardas ett rättmätigt
straff för att denne hade afsatt patriarken Ignatius.
Men Basilius hade icke länge varit Caesar och
medregent, innan kejsar Mikaels misstankar väcktes
äfven mot honom, väsentligen därför att Basilius
började föra ett anständigt lif och med afseende på
regeringsåtgärder trädde i Caesar Bardas’ fotspår. När
Basilius märkte, att hans lif sväfvade i fara, lät han
genom några soldater mörda kejsar Mikael, hvarefter
han tog det kejserliga palatset i besittning och utan
svårighet erkändes som kejsare.
Det måste om denne blodsman erkännas, att han
alltsedan led af sjukt samvete, och att han gjorde hvad
han kunde för att genom en kraftig, klok och män*
niskovänlig regering försona sina brott. Hans första
åtgärd var emellertid riktad mot Caesar Bardas’ vän
Fotius. Denne hade visat sig modig nog att utesluta
mördaren ur kyrkans gemenskap. Följden blef, att
Fotius afsattes och Ignatius åter insattes i
patriarkämbetet, samt att en ny kyrkopolitik upptogs, som
åsyftade försoning med romerske påfven. Återigen
inkallades ett kyrkomöte i Konstantinopel, ryktbart
därför, att det är det sista, hvarpå representanter
för både österlandets och västerlandets kyrkor
sammanträdde, det sista som västerlandets kyrka
erkänner vara ekumeniskt och allmängiltigt. Fotius
inkallades inför detsamma, för att svara på mot honom
gjorda anklagelser, och man lät honom förstå, att
om han visade eftergifvenhet, kunde en lysande bana
ännu stå honom öppen. Men han tillbakavisade
frestelsen och vägrade att svara med de orden: »när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
