Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Här, likasom i England, bar kriget till en
början prägeln af ett religionskrig, och de befolkningar
skonades, som öfvergingo till Odensläran. Och här,
likasom i England, hälsades vikingarne välkomna
af de celtiska urinnevånarne. Samma
beredvillighet, hvarmed folket i Wales slutit sig till de
skandinaviske hedningarne, ådagalades af walesarnes
fränder i Frankland, bretagnarne. År 837 togo
nordiske vikingar ön Walcheren utanför Scheldes
mynning i varaktig besittning och brandskattade därifrån
landskapen utefter floden Maas. Från och med år
843 kommo vikingaflottor hvarje år till Frankrike,
hvilka seglade uppför Schelde, Somme, Seine, Loire
och Garonne, landsättande vikingaskaror, som
genomkorsade landet i alla riktningar, angrepo och
plundrade äfven större städer, såsom Orléans och Paris,
och återvände, lastade med byte, till de stationer
och depoter de inrättat åt sig utanför
flodmynningarna. Oftast gjorde de dessa ströftåg alldeles
ostraf-fadt. Hvar var under tiden det förr så fruktade
frankiska härbannet? Det var som om det aldrig
funnits. Kejsar Karl II bestormades med böner att
befria Frankland från de hedniska härjareskarorna;
i kyrkorna uppstämdes litanier, i hvilka Gud
anropades att bevara landet för nordmännens raseri; men
när frankiska trupper någon gång visade sig, för att
med lans och stridsyxa tillbakavisa nordmännen, blef
följden vanligen en lättvunnen seger för de senare.
En frankisk krönikeskrifvare erkänner, att det på
landsbygden fanns mycket folk, som öfvergick till
Oden och Tor och tjänade vikingarne som spejare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
