Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
år den gamle Hastings att blifva frankisk
storvärdig-hetsman och herre öfver grefskapet Chartres, ett af
de bördigaste landskapen i hans rike. Hastings var
nådig nog att emottaga anbudet och på så goda
villkor göra sig till en fredens man. Han var nu också
gammal vorden och kunde behöfva hvila ut efter
sina många äfventyr. Men hunnen till den
vördnadsvärda åldern af 70 år tycktes honom fridens och
stillasittandets börda för tung och det lugna lifvet
som grefve af Chartres alltför tråkigt. Han öfvergaf
efter tre års stillhet sitt grefskap och gaf sig åter
ut på äfventyr.
Andra vikingar besegrades med klingande mynt
efter en öfverenskommen taxa. Denna var 1,000
livres silfver för hvarjé år de höllo sig stilla — 2,000
livres för 2 år, 3,000 för 3 år o. s. v.
Underrättelsen om denna förmånliga handel kom naturligtvis
snart till Norden och lockade till frankiska kusten
allt flere på sådana aftal spekulerande nordboar.
Hastings var för öfrigt icke den ende
vikingahöf-ding, som fick rike i Frankland. Redan kejsar Ludvig
den fromme hade gifvit landförläningar åt nordiska
höfdingar. Det var ett af de medel, genom hvilka
han hoppades sammanknyta det skandinaviska
Norden med frankiska kejsardömet. Kejsar Karl den
tjocke gjorde en annan nordisk viking till herre
öfver Frisland. Desse nordiske vasaller brydde sig
emellertid icke det ringaste om de sedvanliga
vasallskyldigheterna och behandlade sin länsherre kejsaren
som om han varit en för dem främmande person.
Den ryktbaraste af samtlige desse vasaller blef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
