Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som de kungliga domänerna voro konungens, och
det förekom honom lika absurdt, att konungen eller
statsmakten skulle få beskatta hans ärfda eller
själf-förvärfda mark som att han skulle få beskatta
konungens. Det visade sig, att sedan germanen blifvit
kristnad, kunde kyrkan i religionens namn afkräfva
honom tionde; detta betraktade han då som en af
Gud anbefalld gärd, hvilken han för sin salighets
skull måste finna sig i; men ett intrång från den
världsliga maktens sida i hans egendomsförhållanden
ville han icke underkasta sig. Han var konung på
sin mark, om den också endast bestod af några
plogland, likasom den verklige konungen var på sin.
Om sin individuella frihet och själfständighet hade
germanen begrepp, som voro för de antika folken
alldeles främmande, begrepp fostrade i de
germa-niska skogarne under de enkla samhällsförhållanden,
som där rådde, där enhvar var herre på sin tufva
och icke lydde andra lagar än de frie männen å
tingen behagade stifta åt sig. Om staten i
grekiskromersk eller modern mening hade däremot
germanen intet bestämdt begrepp. Att återställa det
romerska skatteväsendet var under sådana förhållanden
omöjligt.
Icke ens Karl den store i all sin
maktfullkomlighet gjorde ett försök därtill. Konungens inkomster
voro på hans tid desamma som på merovingernas.
De kunna ordnas under tio rubriker. Den första
och förnämsta inkomsten hade konungen af sina
domäner, som, väl att märka, betraktades som hans
privategendom, ej som gemensam statsegendom. Hvad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
