Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spridde öfver landet, hvar och en på sin jordlapp,
voro de skyddslöse gent emot de store godsägarne,
som eftersträfvade att med formelt lagliga medel eller
i annat fall med våld utvidga sina besittningar. Redan
Gregorius af Tours i sjette århundradet meddelar
oss märkvärdiga exempel härpå. En större
godsägare kunde strafflöst nedrifva de stängsel hans
mindre mäktige grannar uppställt kring sina
åkerfält, kunde insläppa sin boskap att beta på deras
ängar, kunde trakassera dem med rättegångar i
oändlighet, om han öfverhufvud ville vädja till lag, kunde
med sitt väpnade husfolk öfverfalla dem på deras
ägor och i deras hus. De å sin sida kunde
visserligen ställa sig till motvärn, såvidt de det förmådde,
och hade rättighet att låta våldsverkaren falla på
sina gärningar; men tydligt är, att ett sådant
tillstånd måste i längden varda odrägligt och sluta med
de svagares undergång. De mindre jordägarne sökte
sammansluta sig i gillen, sökte på associationens väg
vinna kraft att motstå, och det är sannolikt, att dessa
associationer fördröjde den process, hvarigenom de
frie mindre jordägarnes stånd till slut upphörde; men
det kom en tid, då aristokratien var mäktig nog att
förbjuda dessa gillen såsom samhällsfarliga föreningar.
Det märkligaste i denna process ligger i den
begreppsförvandling, som hos den frankiska
aristokratien ägde rum med afseende på dess
uppfattning af de frie männens rättigheter. Den germaniska
uppfattningen af deras rätt och deras betydelse
försvann och ersattes med de idéer, som alltsedan
romerska kejsardömets dagar förefunnits hos den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
