Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
galloromaniska aristokratien, och det är all
anledning antaga, att de galloromanska element, som
sammansmälte med den frankiska aristokratien, gåfvo
impulsen åt den riktning, som på ruinerna af ett
fritt bonde- och soldatstånd grundläde det feodala
samhällsskicket. Häfdaforskaren Fustel de Coulanges
tillkommer förtjänsten att hafva uppvisat, att fröen
till feodalismen förefunnos redan under den
galloromanska tiden, och att det var de, som utvecklade
sig under den frankiska till det väldiga, Väst-Europa
öfverskuggande träd, som feodalismen vardt under
medeltidens århundraden. Dessa frön voro
patronats-och beneficieväsendet, i synnerhet det senare.
Bene-ficieväsendet, som den romerska lagen visserligen
aldrig erkände, men som likväl, oberoende af lagen,
utbredde sig, består däri, att en rik jordägare af fri
vilja och på ansökan beviljar annan person att få
bo på hans område och odla ett jordstycke,
tillhörande honom, utan att något kontrakt af laga
giltighet bestämmer villkoren, hvarpå det sker.
Jordstycket, som öfverlåtes åt den ansökande, bär då
namnet beneficium, som betyder välgärning eller en
af välvilja skänkt gåfva. Det är gifvet, att den man,
som emottog ett sådant beneficium, blef fullständigt
beroende af jordägaren. Denne kunde bortdrifva
honom, när han behagade, utan att behöfva gifva
honom någon ersättning för det arbete han nedlagt
på jordstyckets uppodling eller för de byggnader han
där uppfört. Lätt var det också för jordägaren att
muntligen betinga sig en arrendesumma eller
dagsverken för det ifrågavarande beneficiet, ehuru ingen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
