- Project Runeberg -  Kulturhistoriska föreläsningar / 5. Föreläsningar öfver medeltidens kulturhistoria (fortsättning) /
263

(1903-1906) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

minderårige gjordes till biskopar och ärkebiskopar.
År 928 utsågs en tolfårig gosse, son till en grefve
Vermandois, till ärkebiskop i Reims. Andra af
aristokratien för dess yngre söner mycket eftersträfvade
platser voro klosterföreståndareplatserna, hvilkas
inne-hafvare kallades abboter, abbéer. Enligt
konstitutionerna skulle munkarne i ett kloster själfve välja sin
abbot, och i de tider, då klosterlifvet var i sin
blomst-ring och klosterreglerna efterlefdes af munkarne och
respekterades af de världslige herrarne, valde också
munkarne sin klosterföreståndare; men dessemellan
var det världsliga herrar eller biskopar, som
till-vällade sig utnämningsrätten.

Mellan abboterna och biskoparne i de stift, där
klostren voro belägna, rådde sällan ett godt
förhållande, oftast öppen fientlighet. Deras ställning var
också i nästan alla afseenden af antagonistisk natur.
Biskopsstiften, såsom jordpossessioner betraktade,
bildade vanligen ett sammanhängande domän, ett
af-rundadt territorium, hvars medelpunkt var en stad,
stiftstaden med sin domkyrka, sitt biskopliga palats
och sitt domkapitel. Biskopen var stadsbo och
behärskade från stiftstaden sitt stora domän. Hans stift
ingick som en integrerande del af den stora
kyrkliga territorialindelningen, som hade ordnat
kristenhetens hela område i biskopsstift och församlingar i
och för själavården. Klostren däremot voro senare
inrättningar, de hade uppvuxit utanför denna
kyrkliga jordindelning och kunde aldrig på organiskt sätt
införlifvas i densamma. Den jord ett kloster ägde
hade det fått genom donationer från olika håll. Ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:05:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrkultur/5/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free