Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klosters egendomar kunde ligga spridda i många stift,
ja i flere olika länder och bildade icke ett
sammanhängande territorium. Biskopsstiften bära vanligen
namnen på gamla och ryktbara städer, såsom Rom,
Ravenna, Verona, Strassburg, Köln, Reims, Autun,
Narbonne; klostren bära vanligen nya namn, emedan
de till regeln anlades på landsbygden, ofta i ödsliga
och föga bebodda nejder, där de först efter hand
blefvo medelpunkter för uppväxande byar och städer.
Främsta orsaken till de tvister, som ägde rum
mellan biskoparne och abboterna, var nu den, att
biskoparne ansågo sig berättigade att utöfva sin
andliga myndighet och sin världsliga suzeränrätt öfver
de klosteregendomar med åtföljande befolkningar, som
lågo inom deras stift, något som abboterna på det
kraftigaste motsatte sig, emedan de i andligt
afseende ansågo sig lyda direkte under påfven och i
världsligt afseende voro lika oberoende suzeräner
som biskoparne. Därtill kommo andra källor till
förtrytelse å biskoparnes sida. Biskopsstiften kunde
svårligen utvidga sina gränser eller öka sina
jordområden, ty biskopsstift gränsade till biskopsstift.
Visserligen kunde äfven de mottaga jorddonationer,
belägna inom eller utom stiftet; men sådana kommo
dem sällan till del, medan de däremot rikligen
till-föllo klostren. Klostren voro ojämförligt mer
populära än stiftskyrkorna. De hade större rykte för
helighet och renlefnad, och den mängd af underverk,
hvilka skulle inträfat vid helgon- och martyrgrafvar,
hade klostren oftare än kyrkorna till skådeplats.
Medan biskoparne omgåfvos af sitt bestämda antal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
