Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vapen, exkommunikationen, det mindre kyrkobannet,
som icke blott påfven, utan äfven biskopame
förfogade öfver, och som abboterna, med biskopens
förbigående, kunde erhålla direkte ur påfvens hand.
Det mindre kyrkobannet, exkommunikationen, bestod
däri, att den, som drabbats af detsamma, uteslöts
från altartjänstens och sakramentens åtnjutande. Från
det ögonblick den förfärliga
exkommunikationsfor-meln under vedervilliga, på fantasien inverkande
ceremonier blifvit uttalad, drog sig enhvar, som kunde
det, undan från den exkommunicerade. För hans
vasaller blef den en ofta välkommen anledning att
neka honom den vasalltjänst, hvartill man förpliktat
sig. Ofta öfvergafs den bannlyste äfven af hustru,
barn och tjänare.
Likasom konungen eller kejsaren stod på spetsen
af den världsliga feodalstaten, stod påfven på toppen
af den kyrkliga. Präster, såväl som munkar, lydde
under honom, och särskildt i munkarne hade hans
makt sina ifrige förkämpar. Mer än en af de
provinsiella kyrkofurstarne, de mäktige ärkebiskopar och
biskopar, som tillika voro världslige feodalherrar,
hade visat lust att grundlägga en af påfven
åtminstone i någon mån oberoende ställning för
provinsial-kyrkorna; och att detta icke lyckades, har man i
väsentlig grad att tillskrifva de talrika och mäktiga
klostrens ovilja mot biskoparnes försök att göra sig
till herrar öfver dem. Klosterordnarne stodo
omedelbart under påfven och ville icke utbyta sin lydnad
för honom mot underdånighet under den episkopala
makten. Huru starkt det påfliga anseendet i det tionde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
