Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
läto de nedbryta städernas befästningsanstalter, för
att dessa skulle ligga öppna för dem. I flere af
germanerna intagna ängder försvunno städerna helt och
hållet — så i en stor del af det område alemannerna
intogo — och landet fick i politiskt-geografiskt
afseende en alldeles ny gestaltning.
I den antika, den grekisk-romerska geografien
betyda stadsnamnen allt; mellan städerna utbredde
sig välodlade sträckor, men med glest strödda villor,
och med ett högst ringa antal namn på landtliga
ställen. Förhållandet vardt ett annat, där
germanerna slagit sig ned. En mängd stadsnamn försvinna
tillika med städerna, som burit dem; men i stället
uppstår en nästan oöfverskådlig massa af namn på
landtgårdar. Ensamt i kantonen Zürich har man
från den alemanniska tiden kvar 3000 gårdsnamn
och 120 namn på byar. Så som där förhöll det sig
i det närmaste öfverallt, där germaner slagit sig ned_
på eröfrad mark, och — som nämdt — i det
egentliga Germanien hade aldrig några städer funnits. Där
de af gammalt funnits, voro de antingen alldeles
försvunna eller förödda och förfallna. Det vore alldeles
oriktigt, om man trodde, att den germaniska
invandringen och eröfringen hade direkte ödelagt dem.
De städer, som i grund förstördes med eld och svärd
voro ganska få; men dess flere gingo sin undergång
till mötes först genom det laglösa tillstånd, som följde
på eröfringen, då vägarne lämnades att förfalla och
handeln och näringslifvet förlamades. Kom så i
nionde och tionde århundradena nordmännens,
sara-cenernas och ungrarnes vilda härjningståg, för hvilka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
