Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nu omtalat, som af gammalt voro mötesplatser för
de omgifvande befolkningarna, utvaldes företrädesvis
till dessa temporära residens. Byggnader, till en
början endast af trä, uppfördes därstädes för
konungen ocb hans svit och omgåfvos med palissader.
Handtverkare, om än i ringa antal, bosatte sig där.
Desse handtverkare, voro då konungens eller någon
storvasaUs lifegne. Samma orter utvaldes
företrädesvis också till biskopssäten i de stift, som genast
grundades, hvarhelst kristendomen fattat rot bland
de hedniske innevånarne, och domkyrkor, till en
början äfven de af trä och ganska oansenliga,
uppbyggdes därstädes.
På detta sätt uppväxte efter hand små städer
eller rättare huskomplexer kring hoflägren och
stifts-kyrkorna. Så uppstod Münster i Westfalen kring
den år 792 därstädes uppförda domkyrkan, och
Hildesheim på åttahundratalet kring ett Mariakapell,
som kejsar Ludvig den fromme lät uppföra, och
som snart ombyggdes till domkyrka. Dessa
biskopsstäder voro till större delen redan från början
gamla marknadsplatser och fortforo att vara
medelpunkter för handel och varubyte. Till de förnämste
biskopsstäderna höra de sju på den vänstra
Rhen-stranden belägna från Utrecht till Basel, samt
Kon-stanz vid Bodensjön, Lausanne, Genève, Sitten, Chur,
Züricb, Luzern, samt åtskilliga städer vid Donau och
dess tillflöden. Längre in i Tyskland och särskildt
vid gränserna till de slaviska landen, med hvilka
ständiga fejder fördes, var det de där uppförda
borgarne och vapenplatserna, där markgrefvarne med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
