- Project Runeberg -  Kulturhistoriska föreläsningar / 5. Föreläsningar öfver medeltidens kulturhistoria (fortsättning) /
283

(1903-1906) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

egna, som hade att för deras räkning smida, timra,
snickra, göra sadelmakarearbeten, tillverka skodon
o. s. v. eller att köpa och sälja varor.

Emellertid förändrades städernas karakter i’ nå*
gon mån, då tidernas osäkerhet, nordmännens,
slaver-nas och ungrarnes härjningståg, samt de ständiga
fejderna mellan vasallerna gjorde städernas herrar
betänkta på att trygga dem genom befästningar. Man
uppkastade vallar och nedslog palissader omkring
dem, eller, om råd och tillfälle därtill fanns,
uppförde man murar med torn omkring dem. Härigenom
blefvo städerna själfva till borgar, större och
vidsträcktare än feodalherrarnes familjeborgar. Att
lämna sådana i lifegnes händer kunde naturligtvis
icke anses gå an. De måste hafva en stadigvarande
besättning af män, som hade rätt att bära vapen
och voro öfvade i vapenföring. Biskopar, abboter
och världslige suzeräner, som ägde sådana befästade
städer, inbjödo fördenskull ett antal småvasaller att
bosätta sig i de respektive städerna, där de erhöllo
s. k. borglän, d. v. s. hus, stadstomter och stadsjordar
mot skyldighet att värna stadens murar och vallar
i händelse af fejd. Det var emellertid icke alltid lätt
att förmå undervasaller att flytta från landet in bakom
stadspallisaderna. Man vände sig då till
vapenduglige coloner och lifegne, som fingo liknande
förlä-ningar emot samma skyldighet och därmed upphöjdes
i de fries stånd. Desse skyndade sig naturligtvis att
begagna sig af tillbuden. Voro de stadsjordar,
hvarmed de förlänades, så pass stora, att de kunde hålla
häst och skaffa sig full militärisk utstyrsel, blefvo

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:05:01 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vrkultur/5/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free