Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de ministerialer eller >beridne tjänstemän» och
räknades som en särskild adelsklass, närmast under
chevaliererna eller landsbygdens småvasaller.
Städerna fingo härigenom en klass af frie män inom
sina murar. Yngre söner af sådana ministerialer
slogo sig vanligtvis på handelsyrket, som var det
mest inbringande. Två eller tre klasser uppstodo
sålunda inom stadsmurarne: en adelsklass, bestående
af inflyttade chevalierer och ministerialer; en
mellanklass af frie män, som ofta härstammade från
mini-sterialerna och hufvudsakligen bedrefvo köpenskap;
samt slutligen mängden af stadsinnevånare, som voro
biskopens, abbotens eller den världslige suzeränens
lifegne och sysslade med handtverkerier och odlandet
af stadens utjordar.
Det gick emellertid långsamt med städernas
ordentligare befästande. Det kunde naturligtvis icke
komma i fråga, att detta, i de århundraden jag nu
skildrar, ägde rum på grund af stadsinnevånarnes
eget beslut. Desse hade ingen själfstyrelse eller
beslutanderätt. Det var egentligen ett kungligt
privilegium att medgifva rättighet till befästningars
uppförande; men på åtta- och niohundratalet tog hvarje
världslig och andlig herre denna rättighet för sig i
anspråk. Mot slutet af åttahundratalet befästade
flandriske grefven Balduin II staden Brugge med murar och
torn till skydd mot nordmännen. Henrik fågelfängaren
lät befästa flere städer till skydd både mot nordmän
och ungrare. Köln hade en stadsmur år 962. Men
först på 1000- och 1100-lalen blef flertalet af tyska
städer försedt med stadigvarande försvarsanstalter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
