Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i Tyskland, en mängd städer, som från en ringa
början kommo under och efter korstågsperioden till
en betydande blomstring. I vissa delar af landet, i
synnerhet den södra, där frankerna mindre talrikt
bosatt sig, kvarlefde, om också blott som glest
bebodda ruiner, städer från den antika tiden, och hos
dess innevånare minnet af att städerna i forna tider
hade bildat kommuner, som under romerska statens
öfverhöghet och öfverinseende hade styrt sig själfva,
hade haft en stadsförfattning och af folket valda
ämbetsmän. Dessa gamla städer bestodo nu vanligen
af två delar: en belägen nedanför en kulle eller
bergsplatå, där sådana funnos, och bestående af
tarf-liga hus eller hyddor, uppbyggda bland de ofta
väldiga och storartade lämningarna af den forna
ro-manogalliska staden. Här kvarstodo stundom murar
af amfiteatrar, basilikor, tempel och vattenledningar.
Bredvid detta äldre stadskvarter och behärskande
detsamma såg man ett annat nyare, till största delen
bestående af en feodalborg, ett fäste, ämnadt att
öfvervaka den gamla staden. I denna senare bodde
köpmän och handtverkare; i den förra den
världslige feodalhcrren eller biskopen eller hans fogde
tilllika med hans chevalierer och ministerialer. Endast
långsamt och efter hand sammansmälte dessa
stadsdelar till ett helt.
Det sydligaste Frankrike, särskilldt utefter
Medel-hafskusten, som stod i aldrig fullt afbrutna
förbindelser med Italien och österlandet, hade äfven under
oordningens värsta tider, en viss liflighet i handel
och näringar att uppvisa. Seigneurerna, som voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
