Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan de italienska städerna vunnit den
själf-ständighet jag nu beskrifvit, blomstrade de upp med
■en förvånande hast. Deras borgares företagsamhet
växte i samma mån som deras själfkänsla och
stolthet, och grunden var lagd till det i kulturhistoriskt
afseende utomordentligt rika och fruktbärande, men
också oroliga, i partier splittrade och vapenrasslande
stadslif, som under och efter korstågen kom till högsta
utveckling. Den täflan, som uppstod mellan dessa
stadsrepubliker, inskränkte sig icke till att de ville
öfverbjuda hvarandra på konstflitens och handelns
områden, och att den ena sökte fördunkla den andra
genom sköna byggnader och tilltalande konstverk.
Denna legitima täflan öfvergick snart till afund och
bemödanden att utrota de närmaste och besvärligaste
medtäflarne.
I Lombardiet hade två städer, Pavia och Milano,
uppblomstrat snabbare än alla de andra. När den
siste af de tyske Ottonerna aflidit, och Henrik II af
Bajern blifvit tysk konung år 1022, samlade sig i
Pavia en riksdag af italienska herrar och valde
Ar-duin, markis af Ivrea, till konung af Lombardiet.
Ehuru de båda länderna Tyskland och Italien
egentligen voro oberoende af hvarandra i den mening,
alt ingen lag fanns, som ålade dem att lyda under
samma monark, betraktade tyskarne detta val som
en upprorisk handling och beslöto att lägga Italien
under sig med vapenmakt. Den omständighet, att det
var i Pavia som Arduin blifvit vald till lombardisk
konung blef för milanesarne ett tillräckligt skäl att
förklara sig emot honom. Ärkebiskopen af Milano,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
