Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
varit till större delen personer af erkändt fri börd,
och deras senatorliga familjer af galloromanisk
härkomst, som genom handeln bibehållit en relativ
välmåga, ansågos nästan jämgoda med åtminstone de
chevalierer, som hade endast smärre jordlotter och
utgjorde feodalrytteriets män i ledet. De oroliga
tiderna gjorde också, att af den adel, som bodde
kring dessa städer, inflyttade många dit och deltogo
i handelsaffärerna. Ståndsskillnaden var aldrig så
stor i dessa sydliga trakter som i det nordligare
Europa, och handeln som skapade rikedomar på
enskilda händer var icke så föraktad.
Feodalseigneurer hade emellertid äfven de sydfranska städerna,
men de emanciperade sig från desse mycket tidigare
än de nordligare stadssamhällena, och
emancipationen skedde vanligen på fredligt sätt och genom
fördrag med seigneurerna. Därtill kom nu också
exemplen från de italienska städerna. De lom
bardiska städernas segerrika strid med feodaladeln, de
segrar, som borgarmiliserna, samlade kring sina
stan-darvagnar, vunno ej blott öfver den lombardiska
adeln, utan äfven öfver tyske kejsare, gåfvo mäktigt
genljud inom de sydfranska stadsmurarne, och de
flottor, som buro städerna Venedigs, Amalfis, Pisas
och Genuas flaggor på hafvet, ökade det sydfranska
borgerskapets öfvertygelse om sitt stånds värde och
politiska betydelse.
Den frihet, som de genom öfverenskommelser
med sina seigneurer förskaffat sig, ansågo de icke
hafva uppkommit på grund af dessa kontrakt, utan
vara en urgammal rättighet, som en tid varit dem
KtUturhi8tori8ka föreläsningar. V. 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
