Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stormar en gynnsam ställning. Redan i midten af
elfte århundradet, vid pass femtio år före det första
korståget, hade Briigge af flandriske grefven Baldu in V
erhållit vissa friheter, och öfverhtifvud voro de
flandriske grefvarne, som tidigt insågo städernas stora
betydelse, måna om att främja deras blomstring.
Äfven Gent erhöll snart friheter, som medgåfvo
stadens snabba uppblomstring.
Jag har nu lämnat en öfversikt af
stadsväsendets utveckling under tiden mellan karolingerna och
korstågen. Medeltidsstäderna äro då ännu i sin första
ungdom. Det utomordentligt rika och i
kulturhistoriskt afseende betydelsefulla lif, som de under och
efter korstågen lefde, har jag att skildra i en annan
termins föreläsningar, då det blir tillfälle att närmare
betrakta den andliga och materiella rörelsen inom
städernas murar.
Städernas uppåtsträfvande bildar ett af momenten
i den strid mellan politiska makter och samhällsstånd,
som genomgår århundradena och slutligen spränger
feodalbyggnaden. Städerna företräda här friheten och
framtiden. Man må blott icke tro, att de gjorde det
medvetet eller höjde banér, representerande ädlare
idéer än de feodala. Detta var för ingen del
förhållandet. Idéer om allmän rättvisa och billighet,
idéer om afvägda rättigheter och plikter för alla
förekomma visserligen under denna tid, men nästan endast
i skydd af klostermurarue och i kristlig dräkt. I de
politiska striderna spelade de ingen roll. Städerna
ville frihet för sig själfva, ej för andra, som voro
ofria, och när de blefvo herrar öfver landtkommuner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
