Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ringar tidigt visat sig ej blott i Frankrike, utan också
i Italien. Nu, sedan det franska prästerskapet gifvit
den ökad fart och en bestämd form, vann den seger
äfven i Tyskland, Italien, Spanien och England, och
den världsliga maktens förnämste innehafvare sökte
göra den till gällande lag. Så gjorde på en riksdag
i Konstanz kejsar Henrik III, hvars kröning jag nyss
skildrade. I England och Italien upprättades
Gudsfreden hufvudsakligen under de normandiska
furstar-nes medverkan.
Det är gifvet, att talrika brott emot densamma
förekommo. Men det är också alldeles visst och af
samtida historieskrifvare bekräftadt, att brotten mot
densamma, huru många de voro, utgjorde under
1000-talet och största delen af 1100-talet undantag
från regeln, och att den förändring i alla
förhållanden, som genom Gudsfreden skapades, var en
utomordentlig och man kan nästan säga underbar. De ädla
sinnena inom de rådande klasserna, bland suzeräner
och vasaller, fingo ett idealt mål att verka för genom
att uprätthålla treuga Dei, på samma gång som de
fingo bevis i händerna på att deras ekonomiska
intressen därigenom högligen främjades. Det betyder
oändligen mycket, att ett stånd, en klass eller ett
helt folk känner sig bundet att verka för ett idealt
mål, det må vara hvilket som helst. Det var
medvetandet häraf, som hindrade det andliga ståndets
fullständiga förvildning och gjorde, att äfven under
de värsta tider detsamma hyste en underströmning,
ofta svag, men likväl alltid märkbar, af sann
religiositet. Det var det ideala mål, som treuga Dei
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
