Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sina dagar modlös och som en botgörare, tills han
fick en vink om att han i Norditalien hade vänner,
som ville åtaga sig hans sak, nämligen de biskopar,
som i Piacenza uppsagt Gregorius lydnad. Då
skyndade han till Italien på den enda väg, som stod
honom öppen, nämligen genom Burgund. Väl
ankommen till Italien och seende sig omgifven af anhängare,
tog han åter mod till sig, men detta sjönk snart på
nytt. Gregorius var just då på väg till Tyskland,
och han hade tagit in som gäst hos markgrefvinnan
Matilda af Toscana å hennes slott Canossa, beläget
på ett berg i hertigdömet Modena. Markgrefvinnan
var besläktad med konung Henrik; men hon var en
kvinna af stark religiositet, som hade föga aktning
för sin kunglige frände, men trodde på kyrkans
uppgift att förbättra och helga världen genom den i
påfvens hand lagda andliga och världsliga makten.
Till henne vände sig nu Henrik med bön, att hon
hos sin gäst skulle utverka hans befrielse från
bannlysningen. Abbotcn Hugo af Cluny, som burit Henrik
till dopet, lofvade äfven sin medverkan. Men innan
Gregorius ännu gifvit ett svar, och strax efter att
abboten inträdt i slottet, visade sig Henrik framför
kastellets port och bad att få slippa in. Men porten
öppnades icke. Konungen nödgades att barfota och
i botgöraredräkt tillbringa tre dygn utanför Canossas
murar, innan han blef insläppt. Hans trogna och
ädla gemål Berta, från hvilken han ämnat skilja sig,
var under tiden vid hans sida, en Sigyn vid sidan
af en Loke, som saknade Lokes intelligens, men ägde
icke så litet af hans sinnelags låghet. Bannlysningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
