Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skedde icke och efter två månaders fruktlös
belägring drog han sig tillbaka till Lucca.
Följande året, 1082, stod han åter med en talrik
här utanför Rom, men fann återigen stadsportarne
stängda. En eldsvåda utbröt i grannskapet af
Peters-kyrkan, och man trodde, att Henrik anstiftat den,
för att intränga i staden, medan det påtliga
manskapet var sysselsatt med eldens släckande; men
manskapet lämnade icke stadsmurarne, och en saga
tillägger, att elden släcktes af sig själf, när Gregorius
med korset i hand gick emot lågorna. Efter flere
månaders belägring lyckades Henrik ändtligen eröfra
leoninska stadskvarteret; men den oböjlige Gregorius,
som tagit sin tillflykt till fästet St Angelo, förnyade
därifrån i tyska härens åsyn sin bannlysning öfver
konungen. Det dröjde länge, innan Henrik lyckades
tränga längre in i staden; emellertid lät han sin
påfve Vipert kröna sig till kejsare i Peterskyrkan.
De öfriga stadsdelarne blefvo efter häftig strid med
stadsboarne, som befästat sig på Kapitolium, intagna.
Men ännu samma år stod en 36,000 man stark
här, samlad af normandfursten Robert Guiscard,
som Gregorius skaffat sig till bundsförvant, utanför
Roms murar. Till större delen bestodo dessa trupper,
som skulle återinsätta den laglige påfven i hans makt,
af saracener. Henrik lämnade staden, normander
och saracener bestego den tiburtinska porten, bröto
upp den flaminiske, stormade in i staden och befriade
den i St Angelo innestängde Gregorius. Men
befri-arnes tygellösa framfart bragte de förtviflade romarne
att gripa till vapen.’ Guiscard stack då staden i brand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
