Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Redan innan Rolfs afkomling, Vilhelm
bastarden, hertig af Normandie, utrustat denna flotta, hade
de i Normandie bosatte skandinaverna inlåtit sig på
märkliga äfventyr af historisk betydelse. De voro nu
kristne, och när de icke längre kunde som vikingar
tillfredställa sin i det ärfda blodet liggande lust för
äfventyrliga färder, gjorde de det i egenskap af
pilgrimer, som emellertid aldrig glömde att medföra
sina vapen. Det fanns i början af elfte århundradet
inga så ifriga pilgrimer som normanderna; de nöjde
sig icke med att hafva Rom till mål för
pilgrimsfärden, utan det skulle vara Jerusalem. Den väg de
därvid togo gick genom Frankrike och Italien, och
om allmosorna, som räcktes dem, ej förekommo dem
tillräckliga, så skaffade de sig dem med svärdet.
Deras kristendom, anmärker en frejdad
häfdateck-nare, var uppenbarligen endast en döpt hedendom,
i hvilken Kristus intagit Balders plats och ärkeängeln
Mikael intagit krigsguden Tyrs. Från någon af de
under byzantinskt välde ännu stående italienska
hamnstäderna, vanligen Amalfi, plägade de inskeppa sig
till Palestina. I ett af de första åren på
tiohundratalet anlände 40 sådana normandiska pilgrimer till
staden Salerno från Jerusalem. En samtida
skriftställare omtalar, huru de sågo ut: högvuxna,
ljuslockiga, vackra till anletsdragen. Medan de voro där,
kom en saracensk flotta och landsatte trupper, som
fordrade brandskatt af staden. Salernitanerna hade
stängt sina portar och öfverlade, om de skulle
betala skatten eller neka och försvara sig bakom sina
murar. Då frågade de 40 normanderna hertigen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
