Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen åsido och framträdde med egna tankar äfven
på nattvardslärans område. Detta skedde först i
åtskilliga bref till lärda klerker, bland hvilka ett till
Lanfrancus, som då var i Rom.* Brefvets innehåll
blef emellertid allmänt bekant och väckte, kan man
säga, en oerhörd skandal inom den kyrkliga världen,
och påfven Leo IX tog sig däraf anledning att
fördöma Berengar på en synod hållen i Rom år 1050.
Hvad man kan förebrå den lika modige som
skarpsinnige Berengar är den skonslöshet i formen,
hvarmed han uppträdde mot den rådande
föreställningen om nattvarden. Att denna var groft materiel
kan icke nekas, men groft materiel var också
uppfattningen hos nästan alla då lefvande människor och
bland dem tusentals uppriktigt troende och fromma
kristna. Han kallar transsubstantiationsläran
ovärdig, rå, simpel, pöbelmässig. Radbertus, som hade
uppställt henne, och Lanfrancus, som nu var en bland
hennes många försvarare, ställer han bland den
intellektuella pöbeln, och han anklagar dem för att ha
utbredt, hyllat och understödt en föreställning, som
har den råa sinnligheten och folkets vidskepelse på
sin sida, men bibeln, kyrkofäderna och förnuftet
emot sig. Men sin kamp mot
transsubstantiationsläran förde han med en skarpsinnighet, som lade i
öppen dag de yttersta motsatserna mellan hans egen
världsåskådning och hans motståndares och
fördenskull gaf striden äfven ett filosofiskt intresse.
Innan jag lämnar en kort redogörelse för denna
strid, bör jag meddela huru Berengar själf uppfattat
nattvarden. Hufvudbestämningarna i hans nattvards-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
