Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att behandla detsamma är, att behandlingen af detta
problem ej var fri från förutsättningar, en frihet,
som är hufvudvillkoret för tillvaron af en filosofi,
utan städse appellerade till kyrkan och dogmatiken.
Detta inkast är alldeles riktigt. I sträng mening är
medeltidsfilosofien, skolastiken, icke filosofi, utan
filosoferande teologi; men denna filosoferande teologi
har inträngt ganska djupt i åtskilliga filosofiska
problem och förtjänar därför den plats den har i
filosofiens historia.
När människans uppmärksamhet och eftertanke
riktas på hennes eget väsen, iakttager hon snart nog,
att de förnimmelser hon äger äro af tvefaldig natur.
Hon har förnimmelser, som synas henne skänkta af
hennes fem sinnen, och hon har andra, som synas
vara af annat ursprung. Hon ser enskilda människor,
enskilda djur, enskilda växter, enskilda oorganiska
naturting, klippor, stenar, stjärnor, skyar o. s. v.
Men hon upptäcker också, att hon har inom sig en
begreppsvärld: t. ex. begreppet människa,
hvarun-der hon omfattar alla de enskilda människor hon
ser och antager existera; hon har begreppen djur,
växt, sten, hvarunder hon omfattar en mängd
sinnliga och påtagliga föremål, som hon subsumerar
under dessa begrepp. Ett fortsatt eftertänkande gör
henne klart, att om någon ordning och reda i hennes
uppfattning af hennes yttre värld skall vara möjlig,
måste begreppen existera,^ genom hvilka hon är i
stånd att klassificera den oändliga mängd hon
emot-tager af sinnliga förnimmelser. En ytterligare
iakttagelse, riktad på språket, lär henne, att ett mänskligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
