Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
språk icke kan existera utan att begrepp existera på
samma gång, och en än ytterligare iakttagelse förer
henne till den åsikt, att själfva tänkandets mekanism,
förmågan att bilda omdömen och draga slutledningar,
förutsätter tillvaron af begrepp och abstraktioner.
Då uppstår frågan: hvilkendera klassen af
förnimmelser är den ursprungligare, nödvändigare och
egentligare, begreppsförnimmelserna eller de sinnliga
förnimmelserna af enskilda varelser och ting? Det är
därom den ilerhundraåriga striden föres mellan
realismen och nominalismen. De s. k. realisterna antogo,
att begreppen voro det ursprungliga, det nödvändiga,
det i sanning tillvarande, och att de enskilda tingen
voro blott specifikationer af dem. Begreppen äro,
sade de, det verkligt reella. Det var därför denna
menings förkämpar kallades realister. Den motsatta
meningens anhängare kallades nominalister, emedan
de ansågo, att det enda verkligt tillvarande voro de
enskilda tingen, de enskilda personerna, och att
begreppen endast vore kollektiva namn för dessa. Det
var därför denna menings anhängare kallades
nominalister af ordet nomen, namn.
Jag inskränkér mig för närvarande till denna
korta redogörelse för de båda partiernas
utgångspunkter. Då jag kommer till skildringen af
korstågs-perioden, under hvilken skolastiken hade sin högsta
blomstring, får jag tillfälle att närmare karakterisera
ståndpunkterna. Nu har jag att påpeka, huru denna
filosofiska strid fick redan i sin första upprinnelse
en teologisk tillämpning.
En canonicus i Compiégne, Roscellin, uppträdde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>