- Project Runeberg -  Kulturhistoriska föreläsningar / 6. Föreläsningar öfver korstågsperiodens kulturhistoria /
8

(1903-1906) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

känsla hos åhörarne, som till större delen voro
syd-fransmän, lättantändliga, lifliga och känsliga
människor, och de, som icke kunde uppfånga hans ord,
nåddes dock af psykiska strömningar, som böljade
genom de honom närmare stående.

De ord, som Urban på denna dag uttalade, blefvo
icke på stället upptecknade. Ej heller hade han själf
upptecknat dem. De kommo omedelbart från hans
hjärta och ingåfvos honom af stundens betydelse.
Flere af de närvarande försökte dock efteråt att
uppteckna dem ur minnet, men på ordagrann trohet göra
deras anteckningar intet anspråk, och då man
jämför dem, finner man, att de betydligt afvika från
hvarandra. Ehuru de således icke hafva anspråk på
full historisk trohet, bör det dock kunna intressera
mina åhörare att erfara, huru en historieskrifvare,
som själf var korsfarare, men tillhörde ett senare
släktled och författade sitt verk omkring 90 år efter
mötet i Clermont, har efter gängse traditioner sökt
återgifva Urbans ord. Den historieskrifvare jag
åsyftar är biskop Vilhelm af Tyrus, som föddes omkring
år 1162. Enligt honom skulle påfven hafva yttrat
sig på följande sätt:

»Älskade bröder! När mänsklighetens återlösare,
för att frälsa oss, lät sig ikläda jordisk lekamen och
vandrade som en människa bland människor,
förhärligade han, såsom I väl veten, det förlofvade landet
med sin närvaro och med sina underverk, landet,
som Gud fader i urtiden bestämde åt sina dyrkare
till arfvedel. Visst är, att Herren särskildt älskade
detta land, eftersom han bevärdigade det med att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:36:46 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrkultur/6/0012.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free