- Project Runeberg -  Kulturhistoriska föreläsningar / 6. Föreläsningar öfver korstågsperiodens kulturhistoria /
50

(1903-1906) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förflyttningen. I själfva Rom stulo frankiske
pilgrimer kvarlefvorna af den helige Marcellinus, som
fördes till Soissons, och af kejsar Konstantins moder
Helena, som fördes till Rheims. Det låg naturligtvis
i påfvarnes intresse, att sådana reliker kvarstannade
i Rom, emedan de drogo pilgrimer till sig; men
ständigt voro påfvarne öfverhopade med böner från
utländska furstar, städer och kyrkor, att den helige
fadern skulle tillåta dem att förvärfva sig
kvarlefvorna af den ene eller andre helige mannen eller
kvinnan. När en sådan ansökan beviljades, fördes
den döde under stora ceremonier ut ur Rom. Han
lades på en blomstersmyckad vagn, som romarne
följde med facklor i händerna och under psalmers
sjungande ett stycke utanför staden, öfverallt på
vägen strömmade folk från feodalslott, städer och
byar ut att möta helgonvagnen i hopp att få
sjukdomar botade eller se andra under förrättade.
Anländ till sitt mål, en stad eller ett kloster i
Tyskland, Frankrike eller England, emottogs den af
inne-vånarne med processioner, klockringning,
jubelhymner, hvarpå följde fester, som kunde räcka i flere
dagar.

Vanligen slöto sig flere pilgrimer tillsammans,
när det gällde en Romaresa och under vandringen
kunde deras antal växa till hundratal och tusental.
Sammanslutningen var nödvändig på grund af
vä-garnes osäkerhet. Före och under Karl den stores
tid var pilgrimsstafven ett skydd för färdemännen;
men i nionde och tionde århundradena gjorde
rof-riddare och banditer ingen skillnad mellan präster

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:36:46 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrkultur/6/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free