- Project Runeberg -  Kulturhistoriska föreläsningar / 6. Föreläsningar öfver korstågsperiodens kulturhistoria /
69

(1903-1906) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

är godt att lyda under krumstafven*. Än bättre var
förhållandet mellan de andlige godsägarne och deras
bönder kort före korstågstiden, sedan kyrkan
genomgått en genomgripande sedereformation, och större
delen af biskops- och abbotsstiften innehades af
värdige och välvillige män. Den religiösa väckelse, som
fått hemvist äfven inom många feodalborgar, hade
säkerligen åstadkommit ett bättre förhållande
mellan många feodalherrar och deras bönder. Åtskilliga
bevis föreligga härför: i synnerhet bemödade sig
fromma borgfruar om att göra de underhafvandes
tillstånd drägligt. Men trälen fortfor dock att vara en
i det närmaste rättslös människa. Under den
romerska kejsartiden ägde den vid torfvan bundne colonen
noga begränsade och af staten noga öfvervakade
rättigheter. Hans herre kunde icke drifva honom från
hans jordlott; han kunde ej heller öka, utan endast,
om han så ville, minska de afgifter colonen hade
att gälda till honom. Colonen var kejsarens
undersåte, icke godsägarens. Så var då förhållandet öfver
hela romerska världen, äfven i Gallien. Men sedan
de germaniska folken blifvit herrar i Gallien, och
sedan feodalsystemet börjat utbilda sig vardt
feodalherren innehafvare, så långt hans ägor sträckte sig,
af på en gång kejsarens rätt och godsägarens. Han
kunde beskatta sin träl så mycket han ville och
fordra af honom hvad arbete han behagade. Han
kunde saklöst fängsla och misshandla sina
underhaf-vande, och dödade han en träl, fanns det till regeln
ingen, som gjorde sak däraf.

Sådan var trälarnes belägenhet, då påfven Ur-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:36:46 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrkultur/6/0073.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free