Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfver sig själf, reflekterade öfver sina mindre vackra
böjelser och sökte betvinga dem. De samtida, som
kände honom personligt, skildra honom så, att man
ser denna hans kamp med sig själf för ögonen.
Medveten om sin äregirighet vaktade han sin tunga
och yttrade aldrig ett ord om sina egna
hjältebragder, men önskade likväl, att andra skulle tala om
dem. I samma medvetande om sin äregirighet höll
han sig afsiktligt tillbaka, när det gällde täflan om
öfverbefäl och makt, och åtnöjde sig med att vara
soldat; men som sådan hade han en febril lust att
vara främst i hvarje fara, medelpunkten i det värsta
handgemänget, förste mannen i hvarje företag, som
syntes gränsa till det omöjliga, och outtröttlig i att
följa fienden i nattens mörker och i öknarnes
ensamhet. Medveten om sin rofgirighet, brände honom
bytet i hans hand, innan han beslutat att frikostigt
utdela det åt alla håll. Under lugnare dagar, då
han hade tid att lägga undan svärdet, var han en
tankfull, blygsam, tystlåten och älsklig yngling, som
uppsökte samtal i viktigare och högre ting och
uppmärksamt lyssnade till sådana, eller han satt
tankfull och läste i sin bibel, görande sig ängsliga frågor,
om han lefde efter evangelii föreskrifter, och
ingalunda lugnad af gängse mäklingsteorier i det
afse-endet. Han hade hyst tvifvel äfven om
vapenyrkets öfverensstämmelse med kristendomen, och
hans tvifvel härom löstes först genom korståget,
då han fick ägna sitt svärd, som han ansåg, åt
Kristus själf. Men ur denna kontemplation kunde
ett det minsta ord, som kränkte hans känslor*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
