Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verkliga denna plan utan att vinna kejsar Alexius’
förtroende. Han hade fördenskull föresatt sig att
genom det mest tillmötesgående uppförande söka
för-värfva dennes gunst och att anhålla, att kejsaren ville
göra honom till general i den byzantinska hären, och
införlifva den normandiska som en hjälpkår i denna.
Lyckades detta, så komme Bohemund att
kommendera den byzantinska hären på samma gång som sin
egen och därmed uppträda som korstågets främste
och förnämste befälhafvare.
Det var på senhösten 1096 han hade lämnat
Italien. Under vintern hade han långsamt och i korta
dagmarscher ryckt fram genom Epirus och
Macédonien till Tracien, under ständiga svårigheter med
att fasthålla vid sitt program: det fredliga genomtåget.
Hans normander voro ett obändigt folk, icke minst
hans vän och frände Tankred. Det fredliga
programmets upprätthållande försvårades därigenom, att
in-nevåname närmast Adriatiska kusten, som kände,
fruktade och hatade normanderna, icke inställde sig
för att sälja lifsmedel. Under sådana förhållanden
såg sig Bohemund tvungen att anordna en
tvångs-proviantering närmast de vägar hären tågade fram;
men inskränkte sig därvid till det allra nödvändigaste.
Å ömse sidor följdes hären på något afstånd af lätta
byzantinska trupper, som observerade den och
stundom också tillbakavisade de utsända provianterande
ströfkårerna. Kcnflikter kunde härvid icke undvikas.
Pilgrimerna förstörde ett slott vid Pelagonia och
togo därvarande förråder. Till svar härpå gjorde de
byzantinska observationstrupperna ett angrepp på en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
