Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hos de germaniska folken och som, länge hämmad
af de förhållanden, hvari de efter sin seger öfver
det stora romarriket inträdde, nu åter började visa
sig i en orolig längtan efter nya förhållanden i ett
aflägset fjärran.
Hvarje år alltifrån år 1101, och för hvarje år
allt talrikare, strömmade nu vallfärdareskaror från
de västeuropeiska länderna och bland dem äfven
Skandinavien, till Venedig, Genua, Pisa och Amalfi.
Skeppsredarne och köpmännen därstädes hade med
praktiskt sinne vidtagit anstalter för
passagerareskarornas befordran till det efterlängtade målet. I
nämda städer hade stora bolag bildat sig, som
efter tidens tillgångar och kraf kunna fullt jämföras
med nutidens bolag för emigrantbefordran till
Amerika. Medelhafvet var den tiden icke ett så tryggt
farvatten som Atlantiska hafvet är det nu.
Saracen-ska flottor och korsarer kryssade där och sökte rof.
Det var fördenskull af vikt, att pilgrimsskeppen
ut-lupo i samlad massa och väl bevärade. Det skedde
regelmässigt två gånger om året; två tpassagier»,
såsom de kallades, voro så anordnade, att den ena
ägde rum om våren, så att man vid påsktiden
anlände till Palestina, den andra vid midsommarn, så
att man anlände dit i september. Genuesarne hade
också anordnat ett vinterpassagium, emedan
lifsme-del och varor då bättre höllo sig. Enskilde
skeppsredare utsände också på egen risk emigrantskepp
under hvilka tider som helst. Snart uppträdde också
Marseille och andra provengalska städer med
pil-grimsbefordringslinier i täflan med de italienska.
Kulturhistoriska föreläsningar. VI. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
