- Project Runeberg -  Kulturhistoriska föreläsningar / 6. Föreläsningar öfver korstågsperiodens kulturhistoria /
248

(1903-1906) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

grafvens kyrkas skattkammare, till hvilken
tempel- och johannitordens stormästare hade hvar sin
nyckel.

Hofvet var inrättadt efter västerländskt, särskildt
efter franskt mönster. De storvärdighetsmän som
hade på en gång politiska och hoffunktioner, voro
seneschallen, konnetabeln, marskalken och
kamera-riern. Seneschallen var finansminister, högste
uppsy-ningsman öfver ämbetsmännen och, i konungens
frånvaro, ’Vicekonung. Han var tillika högste befälhafvare
öfver alla kungliga fästningar med deras besättningar.
Men han var uttryckligt förbjuden att blanda sig i
frågor, som rörde riddarne och deras förläningar.
Konnetabeln hade jurisdiktion öfver sådana riddare,
som tagit värfning och erhöllo sold, samt öfver
sergeanterna och trossknektarne. I konungens frånvaro
anförde han hären; men äfven honom var det
uttryckligen förbjudet att befatta sig med
förlänings-frågor. Marskalken var konnetabelns andre man«
samt öfvervakade enskildheterna af härens
utrustning äfvensom fördelningen af bytet. Kamerariern
var ett slags öfverhofmarskalk. Härtill kommo en
mängd andra ämbeten, såsom kanslerns,
munskänkens, vicegrefvens öfver Jerusalem o. s. v. Ehuru
alla dessa ämbeten bekläddes af vasaller, var likväl
hela ämbetsmannaväsendet på det strängaste skildt
från feodalväsendet. Ämbetsmannen som sådan
betraktades som en konungens tjänare, som stod under
hans lydnad; vasallen däremot som en endast af sitt
kontrakt bunden, i öfrigt alldeles själfständig man,
som lydde ingen. Liknande hof hade grefven af Tri-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:36:46 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrkultur/6/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free