Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grimerna och de heliga orterna. Till sin förman och
mästare valde de Hugo af Payens. Intresset för
dessa munkar i pansarskjorta, som ännu icke ägde
någon ordensdräkt, blef genast lifligt i Jerusalem.
Konung Balduin II tillbjöd dem en del af sitt palats
nära det stalle, där Salomos tempel stått. Däraf
uppkom tempelherreordens älsta benämning: »de
fattige bröderna af templet i Jerusalem». Allmänheten
kallade dem redan från början templare, templarii
eller tempelriddare, milites templi. Gunst och
skänker kommo dem genast till del; dock ökades
hvar-ken deras antal eller deras tillgångar särdeles under
de nio första åren af förbundets tillvaro. Men år
1127 reste två förbundsbröder, Bernhards af
Clair-vaux frände Andreas och Gundemar, och kort
därefter Hugo af Payens öfver till Frankrike, för att
verka i förbundets intresse, och de medhade en
skrif-velse till den helige Bernhard från Jerusalems konung
Balduin II. Redan dessförinnan hade den rike grefve
Hugo af Champagne slutit sig till bröderna och
därmed öppnat dem vägen till framgång hos
storvasallerna i Frankrike. I Troyes hölls år 1128 ett
kyrkomöte, å hvilket Hugo af Payens uppträdde och
bad de församlade fäderna att fastställa en regel, ett
statut för de fattige bröderna af Jerusalems tempel.
Han understöddes dervid af Bernhard af Clairvaux,
som då var kyrkans mäktigaste man, den mest
inflytelserike man i det västra Europa. Förslaget
emot-togs med bifall, Bernhard skref ordensstatutet och
författade en särskild liten skrift, som i högstämda
ordalag skildrade det nu börjande andliga ridder-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
