Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
privilegier och testamenterade den sin förmögenhet,
dels därigenom att den inbjöd förmögne borgaresöner
till vapenkamratskap och upptog dem under namnet
servienter eller väpnare som en särskild klass af
tempelherrar, hvilken bar riddarnes dräkt, bodde
med dem i ordenshusen, stred till häst vid deras
sida, hade rösträtt i ordens viktigare angelägenheter
och tillträde till vissa af dess högre ämbeten. Som
servienter ingingo i orden äfven höga kungliga
ämbetsmän. Det dröjde ej länge, innan tempelorden
upptog inom sig äfven en tredje klass, den klerikala,
och detta under ganska egendomliga förhållanden,
som ledde till många förvecklingar och efter hand
gjorde orden förhatad af prästerskapet.
I början hade tempelherreorden inga egna
präster; för sina religiösa behof, för gudstjänsts hållande
i sina ordenshus måste den låna präster för tillfället
af biskoparne i de stift, inom hvilka ordenshusen
voro belägna. Emellertid stodo tempelherrarne
särdeles väl hos den påfliga stolen, som i dessa
pan-sarklädde munkar hoppades erhålla och äfven
er-höll en trogen milis, som kunde användas ej blott
mot muhammedanerna, utan ock mot den världsliga
makten i de kristna staterna. På tempelherreordens
anhållan utfärdade påfven Alexander III en bulla,
som förordnade, att tempelherrarne icke vidare
be-höfde anmoda biskoparne att få låna präster, utan
kunde bland förhanden varande klerker utvälja hvilka
de behagade och taga dem som ordenspräster i sin
tjänst, och skulle dessa ordenspräster vara alldeles
oberoende af den biskopliga makten och lyda under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
