Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Händelsen hade också fogat så, att ett verktyg
var nära till hands, för att spränga skalet.
Frankrikes dåvarande konung Ludvig VII var gift med en
aquitansk prinsessa, Eleonore af Poitou, som var
Raimunds nära fränka, ryktbar, likasom han, för sitt
utseende och af samma lättsinniga lynne som han.
Ludvig själf däremot bar på en djup sorg. I ett
krig med en af sina trotsige vasaller, grefve Teobald
af Champagne, hade han eröfrat och stuckit eld på
den lilla staden Vitry. 1,300 personer, som tagit sin
tillflykt till stadens kyrka, innebrändes där. En
sådan händelse hörde den tiden väl icke till de
säll-sporda; men på konung Ludvigs samvete gjorde den
ett intryck, hvarifrån han ej kunde befria sig. Han
gick samvetssjuk och grubblande öfver huru han
skulle försona den förskräckliga gärningen. Han hade
tänkt på att göra en vallfärd till Jerusalem för att
på frälsarens graf bedja om förlåtelse, när nödropen
från Syrien hunno honom med böner om ett nytt
korståg. Han betraktade detta som en fingervisning
från Gud och beslöt, att det nya korståget skulle
äga rum, om han därtill kunde förmå sina vasaller,
och att han själf skulle ställa sig i spetsen för
detsamma. Därtill kom också, att hans i unga år
af-lidne broder Filip tagit ett ouppfylldt korstågslöfte
med sig i grafven. Äfven detta bekymrade nu
Ludvig, och han ville infria den aflidnes ord. Han
inkallade sitt rikes prelater och vasaller till ett
riksmöte i Bourges. Inför denna församling uttalade
han sin afsikt att själf draga till Syrien, och han
försökte att vinna dem för den stora planen. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
