Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
domen återinvigdes för sitt ursprungliga ändamål.
Men, som nämdt, innevånarne behandlades med
mildhet. När Saladin erfor, att det fanns många
fattiga, som ej kunde gifva någon lösepenning alls,
försåg han dem med lifsmedel och lät dem fritt af*
tåga. Änkor och barn efter fallna kristna krigare
funno i Saladin en beskyddare. Drottningen besöktes
af honom. Han tröstade henne, och hennes sorg
framkallade hans egna tårar. De skaror af fattiga
kristne, som sålunda lämnat Jerusalem i hopp att
blifva upptagna af sina trosförvanter i hamnstäderna
tillbakavisades af desse med hårdhet, och de
förmögnare flyktingar, som kommit dit för att skaffa
sig skeppslägenhet till Europa, trakasserades och
skinnades. När Saladins ståthållare och emirer
underrättades därom, skyndade de att gifva flyktingarne
sitt understöd. Muhammedanernas uppförande under
dessa händelser lände dem och deras ädle sultan,
hvars föredöme de följde, till största heder och
innebar tysta, men vägande förebråelser mot de kristnes
sätt att behandla ej blott fiender, utan hvarandra
inbördes.
Ryktet om Jerusalems återeröfring uppfyllde den
muhammedanska världen med jubel, och en mängd
af profetens anhängare vallfärdade dit för att
knäböja och bedja i Omars moské. Man kunde nu
väntat, att det kristna väldet i Syrien och Palestina
snart skulle fullständigt tillintetgöras. Detta skedde
likväl icke. Jerusalems eröfring var höjdpunkten af
Saladins segerbana. Många segrar vann han
visserligen äfven efteråt; men hans framgångar hade afbrott.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
