Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undan glömskan. Det uppstod sålunda under
kors-tågsperioden en utomordentligt rik eposdiktning: hela
sagokretsar om amelungarne, om Sigurd Fafnesbane,
om konung Dietrik af Bern och hans kämpar, om
Nibelungarne och Hegelingarne} om Haymonsbarnen,
om Roland, om konung Artur och den heliga Graal
och de härmed sammanhängande sagorna om
Lohen-grin, samt Tristan och Isolde, om Vilhelm af Orange
och om Tannhäuser.
Det var icke endast poesien, som
återuppvak-nade, utan äfven prosalitteraturen. Frankrikes förste
prosaskriftställare voro två korsfarare, som ville
berätta för eftervärlden hvad de sett och upplefvat,
nämligen Villehardouin och Robert de Clari. En
normandisk riddare, hvars namn förblifvit okändt,
men som följde Bohemund af Tarent år 1096 till
Palestina, skref om det första korståget en historia,
som ligger till grund för de flesta senare
framställningarna af samma korståg. Det medeltida
Tyskland fick sin förnämste historieskrifvare i korsfararen
biskop Otto von Freising.
Franska språket vardt genom korstågen nära
nog ett universalspråk för de förnämare klasserna i
Europa, medan latinet förblef kyrkans och den lärda
bildningens universalspråk. Den öfvervikt franskan
erhöll genom korstågen har sin förklaringsgrund däri,
att fransmännen innehade främsta platsen bland de
korsfar$mde nationerna, och att det väsentligen var
de, som koloniserade Syrien och Palestina, men äfven
däri att så många troner innehades af franska och
förfranskade normandiska familjer. Franska språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
