Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sinnet för symbolik, som i våra dagar är
svagare än någonsin förr i historiska tider, var under
medeltiden starkt utbildadt och gaf sig tillkänna i
valet af färger för kläderna, som man bar, likasåväl
som i arkitekturen, i ornamentiken, i skulpturen, i
målningen och poesien. När man betraktar något
orneradt föremål från vår egen tid, frågar man sig
på sin höjd hvilken stil orneringen tillhör och om
den är estetiskt lyckad eller icke. För medeltiden
åter hade hvarje sak, som blifvit prydd af konsten,
tillika en betydelse för den grubblande eftertanken.
Arkitekturens proportioner voro grundade eller
an-sågos grundade på mystiska talförhållanden, på de
heliga 3- och 7-talen o. s. v., som i sin ordning voro
förknippade med religiösa idéer. Ett ornament var
icke endast ett ornament; det var eller borde vara
också en hieroglyf, anspelande på någon tanke,
någon föreställning, något minne, gömmande och halft
förrådande någon gåta att utgissa. Var en figurprydd
sten anbragt öfver porten af ett hus, så var det icke
endast för grannlåtens skull; den skulle också
betyda något, och den som stannade för att betrakta
den, gjorde det för att utleta figurernas mening.
Sirater, anbragta på kyrkornas murar och pelarkapitäl,
voro där icke endast för att utfylla en väggyta eller
kröna ett pelarskaft; hvarje minsta
dekorationsele-ment skulle vara en del i det hela af den
tankebyggnad, som fått sitt uttryck i den materiella
byggnadens stenmassor. Inom de klasser, som hade råd
att välja sina tyger och färger, var det under sådana
förhållanden naturligt, att man lade symbolik äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
