Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan jag i föregående föreläsning skildrat
lyxen inom den feodala klassen, sådan den
utvecklade sig under inflytelsen af korstågen, vill jag i dag
nämna några ord om lyxen vid de kungliga hofven,
hvilken naturligtvis höll jämna steg med lyxen i dess
helhet och därvid sökte bevara afståndet mellan
konungen och hans storvasaller. Främst och
tongif-vande stod redan då det franska hofvet. Under Filip
Augusts fyrtiotreåriga regering (1180—1223), som kan
sägas bilda korstågsperiodens centrum, hade konunga
makten höjt sig triumferande på storvasallernas
bekostnad. Det kungliga domänet, d. v. s. den del
af konungariket, som omedelbart och utan en
storvasall som mellanhand låg under konungens
förvaltning, hade blifvit dubbelt större än förut; det hade
förökats med de rika landskapen Vermandois,
Amié-nois, Artois, Normandie, Maine, Anjou, Touraine,
Poitou och en del af Auvergne. Pålagorna från alla
dessa landskap inflöto nu omedelbart i den kungliga
skattkammaren, som sålunda medgaf utvecklingen af
en lyx, som förut icke varit sedd vid något medel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
