- Project Runeberg -  Kulturhistoriska föreläsningar / 6. Föreläsningar öfver korstågsperiodens kulturhistoria /
483

(1903-1906) [MARC] Author: Viktor Rydberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

efter måltiden skulle tvätta sina händer befallde
stor-seneschallen en kammarherre att anskaffa vattnet.
Storseneschallen hade med andra ord högsta
uppsikten öfver konungens och drottningens servering
vid bordet. Under honom fungerade vid sådana
tillfällen ordinarie seneschallen, som bar i handen en
hvit staf och kring hufvudet en krans af rosor. Som
förskärare fungerade konnetabler, som på samma
gång innehade en militärs värdigheter, motsvarande
generaler i våra tider.

Englands normandiske herrar täflade med
fransmännen i pomp och ståt, och samtida skriftställare
förebrå dem, alt de äfven i lyxyösa vanor
ådaga-lade sina nordiska fäders brist på måtta och håg
för öfverdrift. Krönikeskrifvaren Orderik Vitalis, en
munk i det normandiska klostret Evreuil, förebrår
till och med ättlingen af skandinaven Rolf, hertig
Robert af Normandie, att hafva i Frankrike infört
seder, som man minst kunde vänta af en, som
härstammade från så manliga och stränga förfäder. Han
lät kläda förnäma ynglingar vid sitt hof som kvinnor,
lät dem frisera sig i likhet med dem och bära
kläd-ningar med långa släp. I allmänhet framställas de
normandiske riddarne som excentriska i snart sagdt
alla afseenden och i yttersta grad fåfänga, ej minst
hvad klädseln vidkommer. Denna förebråelse är,
märkvärdigt nog, af gammal dato. Äfven de
skandinaviske vikingarne ha omtalats som begifna på
grannlåt och hafvande sitt nöje i att kamma och putsa
sig framför spegeln, och redan i sjette århundradet
säges det om svenskarne, att de voro kända för sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 04:36:46 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/vrkultur/6/0487.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free