Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
emellertid ärkebiskop Vilhelm af Tyrus, som i 23
böcker skrifvit deras historia intill år 1184. Vilhelm
var en frankolevantin, en ättling af någon bland de
förste korsfararne, född i Syrien, måhända i själfva
Jerusalem, men hade för studiers skull vistats länge
i västra Europa, innan han blef kansler för
konungariket Jerusalem och ärkebiskop af Tyrus. Vilhelm
hade upplefvat mycket. Han var en 15 års yngling,
när furstendömet Edessa, ett af de riken, som
korsfararne grundlagt i orienten, tillintetgjordes af
sara-cenerna, och han hade bevittnat den olyckliga
utgången af det korståg, som det västra Europas
mäktigaste härskare, den tyske Konrad och den
franske Ludvig VII, hade företagit för att hämnas
Edessas fall och återupprätta de kristnes sak i
orienten. Han hade sedan sett den muhammedanska
makten förstärkas och konungariket Jerusalems svaghet
och oförmåga af motståndskraft allt tydligare yppa
sig. Hans historia saknar afslutning. Det påstås, att
den verkligen haft en sådan, men att denna blifvit
afsiktligt förstörd af personer, som kände sig
komprometterade af hvad han där berättade. Sådan vi
nu ha den, går den, som nämdt, till år 1184. Tre
år därefter störtades konungariket Jerusalem öfver
ända af sultan Saladin; den heliga staden och Kristi
graf voro åter i muhammedanernas våld. Man vet
icke om Vilhelm af Tyrus måste upplefva denna
katastrof eller om han aflidit dess förinnan. Men han
har anat den som förestående. Han inleder 23
boken af sin historia med följande ord: »Det finns
väl ingen, som ej med smärta ser sitt fosterlands
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
